Det är inte lätt att vara nio år. Under middagen bestämde vi alla att vi skulle ta en långpromenad i det härliga vädret.

När vi skulle klä på oss busade sönerna med varandra och som det lätt kan bli så övergick det i allvar. När vi ordnat upp det och jag och maken stod färdiga och svettades ville 9 åringen ha sin vårjacka. Då han är förkyld sade vi nej. Gråt och tandagnisslan som gick över i ilska,då skulle han minsann inte följa med!

Ok,sade vi och började gå. Vi hörde att han kom ut och smällde igen dörren. Glöm inte att låsa ropade vi efter honom. Tänker jag inte,svarade han surt och gick runt till baksidan för att hämta sin cykel. Maken suckade djupt och vi bestämde att låser han inte dörren så struntar vi i promenad. Sagt och gjort...sonen kom cyklandes utan att ha låst dörren.

Vi vände tillbaka hem och sonen bröt ihop totalt. Han kom med in och kastade sig på golvet och ylade. Dumma föräldrar som ALDRIG gör sådant som han vill, vi är taskigast i världen, ALLA andra får göra som de vill osv.

Nu är han ute på promenad ensam och jag sitter här och skrattar för mig själv. Jag minns hur det var...

Å ikväll är det Sverige-Serbien! Zlatan är inte avstängd längre. Tjohooo!